Hon i Norrland

Idag cyklade jag och dotra mi till Mariehemsängarna för att titta på brännbollsturneringen. Vi kom dit väldigt sent för vi hade inte tänkt på att åka dit från första början. Det fanns i alla fall många roliga lag att beskåda. De som vi tycker var roligast var de som klätt ut sig till Mario Bros o company, gänget med olika seriefigurer och Ninja Turtels.

Stämningen på åskådarna var lika fantastisk som det underbara vädret. Både solen och värmen var närvarande.

Nästa år ska vi såklart dit och då har vi inte tänkt missa det mesta...

Jag var en av de som ställde upp i vårruset. Idag på fikarasten satt vi och pratade om löpfesten varav en av mina kollegor undrade varför i hela fridens namn man betalade 170 kr för att vara med. 5 km hade hon ju gått flera gånger alldeles gratis... Hon tänkte bilda ett eget lopp som hon tänkte kalla för självruset. Som jag skrattade!

Andra bloggar om: Vårruset

Vi hade ett par jättetrevliga grannar men så fick de barn och ett nytt ungt par flyttade in. Tyvärr kom vi aldrig att gilla de nya grannarna.
Till att börja med har de två enorma hundar, kanske inte direkt kul för en som är hundrädd (jag). Det luktar väldigt illa i hela trapphuset som bara delas av dem och oss samt att det är skitigt någonting fruktansvärt, något som det inte var tidigare.

En morgon spelade jag lite musik som sällskap några minuter innan jag skulle till jobbet. Sambon åker ungefär 10 minuter före mig och han hade mött grannen med hundarna. Så ringer det på dörren och där står grannen (killen):

-          Spelar du musik på morgonen?

-          Eh, ja?

-          Vet du vad klockan är?

Det var inte välbetänkt av mig att spela musik på morgonen men jag spelade givetvis inte högt. Grannen berättade att han jobbade natt och att det hördes väldigt väl ned till dem. Samtidigt kan man ju undra hur länge han hade legat och lidit av musiken eftersom sambon hade mött honom? och jag skulle åka fem minuter MAX efter det att han klagat.

Till saken hör att deras hundar har plågat oss ofantligt många gånger. Både tidigt på morgonen och sent på kvällen. Nu blev jag tagen på sängen så att säga så jag glömde helt bort att nämna att vi minsann blivit störda av dem också!

Hur som helst. Idag då jag och sonen kom hem så stod sonens traktor (en stor som han sitter på) mitt för trappen och tjejen säger:

-          Vi har flyttat på traktorn för vi behöver flytta några saker.

På henne lät det som om de skulle stuva om några saker i förrådet bara så jag frågade lite försynt om så var fallet och fick till svar:

-          Nej, vi skall flytta! Vi trivs inte här!

-          Så synd?

Eller så kan man säga *Hurra*

De som inte själva är danstokiga kanske inte förstår hur i hela fridens namn man kan åka 22 mil enkel väg till en dans (det är det visserligen inte alla danstokiga som förstår heller) men är man dansfrälst så är man. Käcktjärn ligger inte runt hörnet precis och det har inte flyttat på sig sedan vi var där heller... Det var dit kosan styrde i fredags och det var Zlips som stod för musiken.

Käcktjärn är en loge som ligger utanför Piteå. Där har jag själv aldrig varit så jag hade frågat en dansmaffiamedlem om han kunde berätta lite om stället och fick till svar: "Mycket litet, myggigt, mysigt, muppar, alien, pelare, en bit av dansgolvet ute... Funderade mycket på vad som menades med alien och muppar - är det konstiga personer som brukar vara där" Fick dock svar då jag kom fram, det var figurer han hade menat och jag blev lugn igen.

Stundvis var det trögt på uppbjudningsfronten då det var herrarnas och jag vågade heller inte kasta mig över de små liven ens då dammet hade lagt sig. Står det herrarnas på skylten så lyder jag den (någon kan ju bli sur) fastän det är flera som sagt "men strunta i skylten". Hädanefter tänker jag nog lyda deras råd *watch out*

Logen såg ut som en åtta uppifrån kan man säga så det var lite svårt att veta var jag skulle ta vägen då jag inte blev uppbjuden. Men det kändes som det var värt att åka dit hur som helst. De danser jag fick dansa var jätteroliga/mysiga och nu har jag ju fått dansa med nya förmågor som jag annars inte hade fått chansen att dansa med. Sedan stod jag inte så mycket egentligen men det kändes det surt att stå när det spelades bra låtar.

Inte en enda gnussdans i sikte men samtidigt om jag alltid gnussade och om det alltid var toppendanskvällar hela tiden så skulle jag ju inte känna när det verkligen var bra.

Favoritlåt just nu!

Det är, som jag skrev i min andra blogg ett av alla ord som vi i dansvärlden använder och det kommer hela tiden nya, roliga uttryck. Om du har följt mig i så har du även läst om gnussögonbryn...
Hur som helst, danstokig är då man är lite galen helt enkelt som imorgon då jag ska åka till Käcktjärn som ligger utanför Piteå och dansa. Har aldrig varit där tidigare men det blir nog trevligt. Nu är jag sådär danspirrig och förväntansfull.

Andra bloggar om: Dans, gnussa, dansmaffian

Jag hade tänkt träna efter middagen och hade påannonserat det innan middagen.
Till middag blev det dock lite för mycket mat så jag kände mig mätt bra länge och blev lite seg och trött. När bolibompa varit sitter vi tillsammans med sonen vid köksbordet och jag säger till sambon:

- Åh, nu känns det jobbigt att åka iväg och träna..

- Men kom igen nu fetknopp...

Sedan ser han lika förvånad ut som jag och jag säger:

- Så du tycker att jag är fet?

- Nej, gumman! Det blev bara fel - fetfel!

Han är ursäktad.

Nu kan man verkligen fundera om jag är religös eller djupt troende - så är inte fallet. Ni behöver inte vara oroliga ;-)

1:a brevet:
Käre Gud, Jag har varit en väldigt snäll pojke detta år och jag vill ha en cykel i födelsedagspresent. Jag vill ha en röd. Din vän Owe.

Owe visste förstås att det här var inte sant. Han hade inte varit någon väldigt snäll pojke i år, så han rev sönder brevet och började med ett nytt.

2:a brevet:
Käre Gud,
Det här är din vän Owe. Jag har varit en ganska snäll pojke i år och jag vill ha en röd cykel i födelsedagspresent. Tack så mycket, Owe.

Owe visste att inte det här var sant heller. Han rev sönder brevet och började på ett nytt.

3:e brevet:
Käre Gud, Jag har skött mig det här året och jag vill verkligen ha en röd cykel i födelsedagspresent. Owe.

Owe visste att han inte kunde sända det här brevet heller till Gud. Owe var verkligen upprörd. Han gick ned till sin mamma och sa att han ville gå till kyrkan.
Se bara till att du är hemma i tid för middagen, svarade hon.
Owe gick gatan bort till kyrkan och upp till altaret. Han tittade sig
omkring för att se om någon annan var där.

Han tog statyn av Jungfru Maria, stoppade den innanför jackan och sprang ut ur kyrkan, nedför gatan, in i huset och upp på sitt rum.
När han stängt dörren om sig satte han sig ned med papper och penna. Owe började skriva sitt brev till Gud:

4:e brevet: JAG HAR DIN MORSA.!! OM DU VILL SE HENNE IGEN, SKICKA CYKELN. DU VET VEM

Andra bloggar om: barn, roligt, kul. humor, gud

Allvarligt, visste du att man kunde kontakta Gud? *Skrattar* Inte jag heller. Men det FINNS alltså en sajt som heter:
Himmelen.se och där kan du e-posta ett mail till gud - hallå??
Vilken modern Gud vi har... men vem går på sånt?

• Bekymmer är pinnar på den stege som leder till himlen
  
• Ett liv utan sorg är som en målning utan skuggor

Andra bloggar om: Gud, bön

Mormors Begravningen var i fredags. Sonen ville vara med. Varför neka? Jag frågade om han visste vad begravning betyder och fick till svar: Det är då gammelmormor åker till himmelen.

Pratade med honom mycket om begravning, sorg samt talade om att alla vuxna skulle vara jätteledsna. Fick boktips av dagis och lånade även några andra böcker som jag läste dagen innan.
Jag blev mest berörd av oss två. 

Koncentrerade mig så mycket på sonen i kyrkan eftersom han hade lite svårt att sitta still.
Men vad kan man begära?

Min syster sjöng "Det är inte regn som faller" av Sonja Aldén. Jättefint, förstår inte hur hon klarar det.
Starkt och vackert, gumman!

Boktips för barn som funderar kring döden/begravning:
"Vi tänker på dig, farfar!" Sven Wagelin-Challis, Anna-Karin Garhamn

"Mitt svarta liv" Amanda Eriksson

"Alla döda små djur" av Ulf Nilsson, Eva Eriksson

"Adjö, Herr Muffin"

Sonen var stark och sade efteråt - det var en fin begravning!

Jag funderar på att ge upp den andra bloggen men har svår beslutsångest *suck*

Bloggkartan.se

-over and out-