Hon i Norrland

I måndags såg jag honom, han som är min absoluta slowfoxupplevelse. Råkade träffa på honom när jag hade en endagskurs och frågade då om han skulle på någon dans framöver.

Endast onsdag skulle han kunna ta sig ut innan han skulle återvända till sitt hemställe. I det läget övergick jag till att bli 14 år och sökte möjligheterna till att också kunna dansa just på onsdag. Resultatet av mina försök lyckades och min supermamma kom och passade sonen.

Det blev en otroligt bra danskväll! Men jag kände mig som värsta stalkern på den stackars killen... *Hrm* Samtidigt kommer han inte att behöva "tvingas" dansa med mig igen på ett tag. Tre gånger bjöd jag upp och jag skäms lite - men han är bara FÖR bra för att INTE dansa med. Jag är helt sjuk fortfarande, han tar bort tid och rum, jag slutar typ andas och jag är helt danskär i honom. Åhhhh fantastiska han!

Torsdag och fredag var jag inne i någons slags euforisk känsla som jag inte på några helst villkor ville bli av med!

Bjöd upp en annan som jag funderat på att bjuda upp många gånger men som jag inte fått tag i eller fegat ur på att bjuda upp. Han hade en sådan där förvånad min då jag kom och då sa jag"vad förvånad du ser ut" han sa att han var på väg att ränna över golvet och bjuda upp någon och då sa jag "aha, så jag sabbade ditt dansschema"... han var trevlig och det gick rätt bra att dansa, vi gnussade. Fast vi var inte riktigt överens åt vilket håll huvudet skulle vridas i vissa lägen *skrattar*

Dansade hela tiden och slapp således stå och frysa. Hade många roliga, mysiga danser och det här känns också som en kväll som kommer att vara svårtoppad.

Kurt var och filmade på premiären på Baggböle. Han gjorde även ett gnussreportage och det kan du se här.
Kanske förstår du vad gnussa är.. fast jag måste säga att det var inte så många som gnussade i filmen..

Andra bloggar om: Dans, dansa, gnussa,